Avsiktsförklaring/Letter of intent

En avsiktsförklaring används ofta för att fastställa grunddragen i ett avtal som ska förhandlas, dvs. innan själva avtalet fullbordas. Avsiktsförklaringar påminner om vanliga avtal, men är vanligen (om de är korrekt utformade) inte bindande i sin helhet. Bindande delar i avsiktsförklaringar inbegriper vanligen sekretess, förhandlingsexklusivitet och en allmän lojalitetsplikt mellan parterna.

Avsiktsförklaringar benämns med engelska termer, vanligen ”letter of intent” (ofta förkortat ”LOI”). Det händer även att avsiktsförklaringar kallas ”memorandum of understanding” (förkortat ”MOU”).

Ett problem med avsiktsförklaringar är att de kan tolkas som bindande i större utsträckning än vad åtminstone en av parterna avsåg vid tidpunkten vid dess tillkomst. Det är därför viktigt att avsiktsförklaringar formuleras riktigt och verkligen återspeglar parternas avsikter.